Utmaning 94 - 4 april Skriv om att tappa räkningen!

Hon rättade till kavajen, bättrade på färgen på sina läppar med sitt Diorläppstift och slätade till sin strama hästsvans. Fyllde på lite av parfymen för säkerhets skull, Mademoiselle Chanel. Så gick hon ut bland passagerarna och började räkna dem.

En, två, tre…. Koncentrerat gick hon i mittgången. Så började tankarna sväva iväg. Varför sa Tomas så till henne sist de träffades? Hon frågade ju bara när han på riktigt tänkte lämna sin familj. Han hade ju sagt att han skulle lämna Margareta så fort deras yngsta fyllde 10 år. Det gjorde hon ju i somras. Så kom nästa löfte, efter jullovet när de varit i Åre med barnen. Själv hade hon skrivit upp sig på en extra långflight över jul. Hon vägrar sitta hemma själv och veta att Tomas sitter i villan i Nacka och firar med sin fru och tre barn.
39, 40… Eller, nej det var fel. Vilket nummer var det? Suck, hon hade slutat räkna! Gick bara genom gången disträ. Så måste man börja om. Hur många gånger ska detta hända? Tankarna drar iväg. Måste koncentrera sig.

En, två, tre….. Hon längtade till fredag. De skulle ses i Bangkok på deras favorithotel, och sedan hade de hela helgen tills bägge skulle flyga igen. Detta som så många gånger förr. Det var därför hon stod ut med att vara den andra kvinnan. När de sågs var det ju så underbart. Hon kom på sig själv att gå och le.

Hon hade slutat räkna, igen. Måste börja om igen. Som hennes och Tomas relation. Hon hade slutat räkna alla hans löften och bortförklaringar för länge sedan. Bara för dessa underbara möten de hade, när han också nästan varje gång sa att han skulle skilja sig. Hon hade tänkt bryta många gånger, men det blev bara som en repris igen, de började liksom om varje gång. Och hon bara accepterade.

Hon backade tillbaks i gången och tog ett djupt andetag. Det här blev som någon sorts symbolik på deras förhållande. Hon ger upp, backar tillbaka, börjar om. Same procedure every time.

Nej, nu jävlar. Nu hade hon tröttnat. Måste skärpa sig. En, två, …